Sverigefinnar och rasismen

Rasismen har på senare år blivit mer och mer rumsren, den flödar fritt på olika sociala medier och slutna facebook-grupper. Men just rasismen från sverigefinnar som tidigare har invandrat från Finland gör mig konfunderad.

Det bör väl knappast komma som en överraskning för er som har läst min blogg att jag är en hängiven antirasist. Jag står för mina åsikter när det gäller alla människors lika värde och att inte dra alla över en kam. För mig är detta en självklarhet. Just därför blir jag så ledsen och arg när jag överallt ser grova rasistiska uttalanden och ”skämt” om invandrare eller ibland regelrätta dödshot/hot om våld till oss som vågar stå upp för anständigheten.     Det är inte ”PK-ism” att stå för demokrati och mänskliga rättigheter, det är vanligt bondförnuft.

Men det jag blir mest illa berörd av är när jag läser rasistiska uttalanden från den svenska minoritet som jag själv tillhör och det är sverigefinnar. Mina föräldrar flyttade till Sverige på 70-talet samtidigt som den stora arbetskraftsinvandringen var som störst från Finland när industrierna skrek efter arbetskraft. Då kan man fråga sig om man inte är så insatt:

Blev de finska arbetskraftsinvandrarna utsatta för rasism och främlingsfientlighet? 

I allra högsta grad! Har fått återberättat av mina föräldrar hur man som nyinflyttad i Surahammars Kommun fick öknamn och epitet som var mindre smickrande från svenskar och man blev kallade för alkisar, skogsfinnar och att finnarna ”tog svenskars jobb” osv osv. Därför blir jag så förbannad när jag ser många sverigefinnar vara så sjukt historielösa om hur de själva blev bemötta av människor, bara för att de var ”annorlunda” och talade ett annat språk. Har man inte lärt sig något efter 50 år i Sverige? Samma diskussion har ju gått varje gång det har varit stora folkvandringar:

  • Arbetskraftsinvandringen från Finland, Chile och Italien.
  • Flyktingströmmen från Balkan på 90-talet.
  • Kriget i Syrien som idag får folk att fly för sina liv.

Vi måste verkligen sätta ner foten ordentligt när det gäller olika tillmälen och rasistiska uttryck som sprids på sociala medier, i klassrummen, skolgårdarna och ute på arbetsplatserna. Vi måste nu verkligen säga ifrån att rasism och främlingsfientlighet är vidrigt och oacceptabelt.


Var är visionerna och den ideologiska debatten Stefan Löfven?

Jag har under de senaste månaderna följt valkampanjen i USA och specifikt demokraternas kandidat Bernie Sanders och jag insåg då en sak. Att man vågar prata om demokratisk socialism och dess betydelse för samhällsutvecklingen. Där vågar man idag prata om en höger och vänsterkonflikt, något jag tycker saknas i Sverige idag.

bernie-sanders

Mer progressiv än svensk socialdemokrati?

Det var länge sen jag kände entusiasm och engagemang när jag har lyssnat på företrädare från svensk socialdemokrati, dom enda som jag har fått en känsla av engagemang och entusiasm av är Annika Strandhäll, Margot Wallström och Jonas Sjöstedt. I övrigt känns svensk socialdemokrati allt för defensiv och på ett sätt ovan vid att nu ha regeringsmakten. Jag kan inte sluta att tänka tillbaka till Håkan Juholts installationstal och flera av hans anföranden i riksdagens kammare. Där fanns en glöd, en entusiasm och framförallt en tydlig ideologisk kompass.

Socialdemokraterna måste börja våga prata om ideologi, om politikens roll i samhället, om  en bred fördelningspolitik och om välfärdens utveckling. Svensk socialdemokrati kan inte förvänta sig att välfärden ska utveckla sig själv, vi måste stå i framkant och agitera för hur välfärden skall utvecklas:

  • Varför inte inklundera tandvården i sjukförsäkringen?
  • Börja testa oss på fri kollektivtrafik eller en lägre enhetstaxa i storstadsregionerna samt på landsbygden?
  • Argumentera starkt om 6 timmars arbetsdag?
  • Ta striden mot vinster i välfärden?

Detta är bara några förslag som är realistiska och som faller väl in i den socialdemokratiska idén om jämlikhet, solidaritet och frihet.

Det var inte pga förvaltning av det som redan var som Sverige blev ett av världens mest fria och välmående länder.

Det var pga en stark arbetarrörelse, framtidsvisioner och handlingskraft. 

Därför blir det lite tragiskt när man ser amerikansk politik vara mer progressiv än i Sverige.

Det är ganska sorgligt. 


Rebecca Weidmo Uvell är den nya Lars Beckman

Har suttit och tryckt på det här inlägget länge, men min frustration måste komma fram nu.

När Martin Borgs hade uppdraget som Slöseriombudsman så ansåg jag att han skötte sitt uppdrag professionellt och sakligt, så även fast jag inte alls höll med honom i många frågor så verkar han alltid ha varit artig och haft god ton.

Detta har högertwittraren och nyblivna slöseriombudsmannen Rebecca Weidmo Uvell helt dragit i smutsen efter endast ett par veckor på posten. Jag tror säkert att hon som person kan vara trevlig privat, det är jag övertygad om. Men den arrogansen och föraktet mot alla som på något vis kan ses som vänster eller har en avvikande åsikt ifrågasätter jag starkt.

Har själv haft mina diskussioner med Rebecca Weidmo Uvell och mina första reflektioner är att hon direkt vid minsta kritik börjar använda sig av klassiska härskartekniker som ”Men kära lilla” eller rena förolämpningar som ”mupp” och liknande. Allt jag har skrivit till Rebecca finns i min Twitter-feed så ni läsare får gärna avgöra.

Är det verkligen skäl nog att blocka mig ?

För att inte tala om hennes totala oförmåga att göra basic research som idag då hon försökte ”granska” Skiftet.org (f.d Alliansfritt Sverige) där hon hävdar att alla som skriver för siten är betalda av (S)-kansliet. Hon har fått detta dementerat och det hon anklagar skribenterna stämmer helt enkelt inte. Dessutom så avfärdar hon deras årsredovisning och kallar för ”det där pappret”

skiftet

 

skiftet2

 

 

B26myH_IIAEUm_W

 

 

Ovan är ett exempel på hur hon konsekvent vägrar ta in att hon har fel i sina anklagelser mot redaktionen på Skiftet.org.

Jag är övertygad att det kan finnas fördelar med en post som slöseriombudsman. Men just nu är min känsla att denna position används enbart som en plattform för Uvell att sprida sitt hat mot arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen.

Dem ansvariga bör ta en allvarlig funderare om hon verkligen är rätt person för den rollen.


Sverige tjänar på en solidarisk och generös flyktingpolitik.

Detta kommer bli ett långt inlägg inser jag nu men jag måste verkligen få ur mig det här.

Sverigedemokraternas framfart i opinionen och rasismen som följer med det är för mig alarmerande. Inte bara för den rasistiska och främlingsfientliga politik som de står för men också att många, jag säg er inte alla men många väljare sväljer SD:s enkla världsbild där alla samhällsproblem kommer lösas om vi bara minskar invandringen med 90% och enbart går efter FN:s definition på asylinvandring. Samt att många köper SD:s argument om att staten bara förlorar på invandringen.

Det är helt enkelt fel, då flera rapporter och utredningar visar på att Sverige i själva verket tjänar och alltid har tjänat på invandringen. Ta invandringen från Finland på 60-talet te.x en överväldigande majoritet av de som kom från Finland fick jobb och kunde vara med att bidra till statskassan. Samma procedur har gällt för i princip alla invandrargrupper som kommit till Sverige.

Sverige tjänar på invandringen

Men vi skall inte reducera människor som flyr för sina liv till kronor och ören. För mig så är vår migrationspolitik en akt av ren och skär solidaritet gentemot dem som behöver en fristad och en möjlighet att få starta ett helt nytt liv.

Sedan finns det ett rykte bland SD-sympatisörer och eventuella SD-väljare att det råder en ”massinvandring”.

Vad består då denna ”massinvandring” av?

Ja enligt statistik från migrationsverket år 2011 så visade det sig att återvändande svenskar som bott utomlands är den enskilt största gruppen människor som flyttar till Sverige, denna grupp representerar 21,4%. Den näststörsta gruppen flyktingar är från Irak som enbart är 4,6% av den totala flyktingantalet.

Det SD gör med sin kommunikation under valrörelsen är att spela på människors rädsla. Men jag hävdar bestämt, och jag har fakta som styrker mina påståenden att Sverige tjänar på att ha en generös flyktingpolitik. Det vi alltid har gjort. 

 

Det är en av våra största styrkor och det skall vi värna. 


M-debattör försökte ta politiska poänger av ett dödsfall i min släkt.

Behöver väl inte säga så mycket mer.

 

vider

 

 

Efter att jag plus flera andra påpekade att detta var ett grovt övertramp så blev han tyst.

Fredrik Grannas var förövrigt aktiv Socialdemokrat tills för ett antal månader sedan då han av någon anledning hoppade av partiet och gick istället med Moderaterna.

Tills idag då jag fick följande kommentarer:

släppdet

 

 

Jag vet inte hur andra gör, men när jag ser att en politisk motståndare sörjer ett dödsfall så är det för mig en självklarhet att ge kondoleanser och sörja med den anhörige:

Inte att försöka ta billiga politiska poänger av en ett år gammal händelse.

Jag förväntar mig en ordentlig ursäkt. 

 


Carlforsska Gymnasiet, min gamla skola hukar sig för rasismen i samhället.

 

Arg, besviken och uppgiven.

Så kan jag sammanfatta mina känslor efter det som hände på Carlforsska Gymnasiet där skolans ledning stoppade en fredlig antirasism demonstration mot SDU. Det finns en sak som har följt mig sedan min tid på Carlforsska och det var att vara samhällsengagerad. Att faktiskt ta ställning, att kunna argumentera för sin sak. Har alltså kort sagt många och goda erfarenheter från Carlforsska Gymnasiet. Just därför blir jag så bedrövad när sådant här sker.

I Sverige så har vi rätten att demonstrera och så vitt jag förstår så var detta heller ingen våldsam och hatisk demonstration. Så istället för att uppmuntra elever till att ta ställning i olika frågor så ville skolan istället hindra elevernas demokratiska rätt att demonstrera. En sak till som förbryllar mig är följande:

Vad hände med skolans antirasism-policy?

När jag studerade på skolan så anordnade jag flera debatter mellan ungdomsförbunden men ledningen hade den uppfattningen att SDU ej fick tillåtelse att dela ut material på skolan och delta i debatter. Nu verkar det som att skolledningen har accepterat normaliseringen av rasismen i samhället.

Det går helt emot det jag fick lära mig.

För att återknyta till början av texten:

Jag är arg, besviken och uppgiven

I den ordningen.

 


Bryssel dag 1 – EU-kommisionen och NATO-besök

Efter en natt med brist på sömn så har vi nu haft vår första schemalagda dag här i Bryssel. Lika vackert och trevligt som för drygt ett år sedan när jag besökte staden senast. Det som stod på dagen schema var bl.a ett besök/seminarium i EU-kommisionen där ämnet var rent generellt om kommisionens roll i beslutsfattandet och det administrativa. Lite långdraget på slutet kanske men verkligen intressant och lärorikt. Vi fick även ett seminarium om Erasmus verksamhet osv. Bra förmiddag!

20140316_151044

20140317_091718

På eftermiddagen så hoppade vi in i en buss och åkte till Nato’s högkvarter strax utanför stadskärnan. Efter en minst sagt genomgående säkerhetskontroll så var vi inne på området. Det var en speciell känsla att gå omkring i maktens korridorer. Vi hade sedan ett seminarium/föreläsning om Sveriges roll i NATO-samarbetet, den nuvarande situationen i Ukraina/Ryssland och om NATO’s historia rent generellt. Alltså en bra och trevlig dag med många intryck och möten.

Har säkert skäl att återkomma till vad vi pratade om på seminarierna.

Snart dags att vila sig lite kanske och sedan bege sig ut på stan och hitta något att äta.

Tjingeling!