Ställer vi för höga krav på filmerna från DC Comics/Warner Bros?

Det finns en tanke som har legat och gnagit i bakhuvudet på mig under en längre tid, och det handlar om DC Comics/Warner Bros filmer. Det handlar framförallt om alla orealistiska förväntningar på dessa filmer och att man förväntar sig att filmerna antingen ska vara lika mörka och sofistikerade som The Dark Knight-trilogin regisserad av Christopher Nolan eller mer som de mer familjevänliga Marvel Cinematic Universe (förkortat MCU) med Iron Man, Captain America och Thor i spetsen. Nu försöker DC istället hitta en ”middle ground” där behåller Nolan-estetiken men man blandar inte lite subtil humor här och var i sina filmer.

1280_justice_league_CoEjVGGVUAIDNSA

Justice League, (Foto: Warner Bros)

Vi såg hur det gick med Batman v Superman: Dawn of Justice, en av mina absoluta favoritfilmer från DC/Warner Bros men som fick dåliga recensioner av kritikerna där man ansåg att filmen var för mörk och att filmen saknade humor. Liknande kritik fick vi sedan höra när Suicide Squad släpptes på bio och recensionerna började trilla in – man försökte direkt jämföra Jared Letos version av ‘The Joker’ med Heath Ledgers och att Ledger satte en extremt hög standard för hur en filmskurk skall porträtteras det kan de allra flesta hålla med om, men det har också blivit ett problem. Både för DC, FOX och Marvel Studios.

npq4wssijqjb4gublkad

The Avengers (Foto: Disney)

Om vi sedan vänder på myntet och börjar spekulera hur det hade kunnat se ut. Hade DC/Warner Bros blivit hyllade om man hade kört med Marvels approach med mer familjevänlig ton i sina filmer och mer humor istället?

Jag tror tvärtom att DC hade blivit beskyllda för ”plagiat” istället. För även om DC’s karaktärer har existerat längre än Marvels idag tyngsta karaktärer (Superman har existerat sedan 1938 och Iron Man sedan 60-talet och Justice League uppkom tidigare än The Avengers och X-Men) så vet inte majoriteten av biobesökarna om det utan man tror helt enkelt att DC’s karaktärer är plagiat av Marvels karaktärer. Sedan ska vi komma ihåg att karaktärer som Iron Man, Thor och Captain America generellt sett är okända för den breda allmänheten så Marvel Studios kunde experimentera med sina karaktärer och det gav frukt. DC’s karaktärer är helt enkelt mer kända bland vanligt folk och därför ställer människor större krav och har högre förväntningar på filmer med Superman, Batman och Wonder Woman.

x-men-apocalypse-characters

X-Men (Foto: Twentieth Century Fox)

Det hade nog blivit en liknande diskussion om DC hade behållt exakt samma ton som The Dark Knight. Där hade det också blivit en diskussion om att man saknade idéer och att Superman skulle passa konstigt in i Nolans mer realistiska ”filmuniversum” där det inte existerar karaktärer med superkrafter eller magi. Det blir helt enkelt en ”No Win” situation för DC/Warner oavsett hur man än gör.

Vad är då mina åsikter om DC’s nuvarande filmplaner?

Jag är en stark supporter av både DC Comics och Marvel Studios, jag vill verkligen att båda ska lyckas med sina filmer och jag anser att både Marvel och DC har prickat rätt med sina filmuniversum. Jag har alltid upplevt Marvel som mer ”upbeat” och humoristiskt än DC Comics. Jag är en av få som verkligen uppskattar Man of Steel och jag verkligen stordiggar BvS och Suicide Squad. Lider DC/Warner av problem? Absolut gör dem det, bl.a att filmbolaget blandar sig i för mycket i regissörernas arbete.

All and all så är jag extremt pepp på både Dr Strange (Marvel), Wonder Woman (DC) och Justice League (DC) samt Spider-Man: Homecoming (Marvel).

Vi nördar lever i en drömperiod just nu med superhjältar både på bioduken, TV och Netflix. Hoppas den perioden fortsätter under en lång tid framöver, men framförallt vill jag se mer realistiska förväntningar från filmkritikerna i framtiden.

Alla Superhjältefilmer behöver inte vara som The Dark Knight eller The Avengers, det finns faktiskt ett mellanläge. 

 

 


Studier Till Hösten Och Utveckling Av Bloggen

Det var längesen jag skrev här så kanske borde ta tillfället i akt och uppdatera er alla om vad som händer i mitt liv just. Jag kommer om två veckor börja studera Journalistik på Tollare Folkhögskola i Nacka. Det känns verkligen som en riktig ”turning point” i mitt liv. Väljer man att plugga på fördjupningskursen så tar utbildningen två år där det också ingår praktik. Detta känns verkligen som rätt karriärväg för mig då jag alltid har tyckt om att skriva och att jag enda sedan jag var liten har varit väldigt vetgirig och nyfiken på omvärlden.

Däremot har jag lite funderingar över hur jag ska utveckla den här bloggen och kanske börja skriva om annat än bara politik och göra bloggen mer ”personlig” där jag skriver om andra saker som intresserar mig som för stunden är filmindustrin, sjöfart och serietidningskulturen.

Ni får gärna lufta era åsikter i kommentarsfältet här under eller på Facebook/Twitter.

Borde jag bredda min blogg och börja skriva om annat än politik?