Den borgerliga skolpolitiken – en sjunkande atlantångare

”Det är som att vända en atlantångare. Man vrider om ratten häftigt, men det tar tid innan fartyget har svängt. Vi gör nu en mycket stor omläggning av svensk utbildningspolitik.” – Jan Björklund

Detta blev han ifrågasatt om av en sjöfartsexpert som hävdade att en atlantångare kan vända väldigt fort.

Men just nu så sjunker den stora atlantångaren Sverige i den senaste PISA-mätningen där vi snart är på botten och Jan Björklund tar till alla knep i hans handbok:

• Skylla på tidigare socialdemokratiska regeringar
• Skylla på föräldrarna
• Skylla på sin företrädare Lars Leijonborg

Men till saken hör att det är den nuvarande regeringen och den tidigare borgerliga regeringen på 90-talet som bör få skulden att skolresultaten sjunker som en sten. Det är inte hållbart för en skolminister att efter 7 år fortfarande skylla på socialdemokraterna och tidigare regeringar.

Vi socialdemokrater vill, till skilland från Folkpartiet de facto satsa på skolan:

1. Mindre klasser – fler lärare och speciallärare

Såväl internationella som svenska forskningsstudier visar att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat. Därför vill vi investera minst 2 miljarder för mindre klasser, från förskoleklass till årskurs 3, så att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande. Vi kan då minska elevantalet med cirka 5 barn i stora klasser. Elever behöver också få stöd så snart som svårigheter i skolan upptäcks.

2. Sommarskola

Fler än 12 000 elever lämnar grundskolan utan behörighet för något av gymnasieskolans nationella program. Det är ett misslyckande för samhället och ett svek mot dessa ungdomar. Därför vill vi att alla elever i åk 6-9 som inte når målen i skolan ska gå i sommarskola upp till fyra veckor på sommaren.

3. Obligatorisk gymnasieskola

I över 50 år har den obligatoriska skolgången varit nioårig. I dag är det en utbildning som är långt ifrån tillräcklig. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Utbildningssystemet måste hänga med så att det motsvarar kraven från dagens och morgondagens arbetsliv. En obligatorisk gymnasieskola ställer krav på eleverna men ställer framför allt krav på skolan att stödja eleverna att kunna slutföra sin utbildning.

4. Utbildningskontrakt

Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Vi har bestämt oss, vi ska lösa framtidsutmaningarna. Därför vill vi införa ett utbildningskontrakt för unga arbetslösa under 25 år som inte har gymnasieutbildning. Kontraktet innebär att den unge arbetslöse får en individuellt utformad utbildningsplan som ska leda fram till gymnasieexamen. Vissa kommer att studera inom exempelvis vuxenutbildning eller folkhögskola på heltid, andra varvar deltidsstudier med antingen praktik eller arbete.

5. Skickliga och engagerade lärare

Viktigast för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare. Därför arbetar vi för en ökad professionalisering av läraryrket där lärarna har rätt till systematisk kompetensutveckling, har gott om tid att bedriva och utveckla undervisningen samt bra villkor genom karriärutveckling.

Det har gått 7 år nu Jan Björklund.

Ta ditt ansvar som skolminister!