Min recension av The Dark Knight Rises (Spoilerfri!)

Jag var rädd, på riktigt. Jag var rädd att filmen inte skulle uppfylla mina förväntningar eftersom The Dark Knight är en av tidernas bästa filmer och att överträffa det skulle bli svårt.

 Herregud vad fel jag hade!

One of the greatest movies…of all time!

The Dark Knight Rises levererar på nästan varje punkt: Skådespeleri, Produktionsvärde, Drama, Action osv osv.
 Christian Bale gjorde nog sin bästa tolkning av Bruce Wayne/Batman i denna film, alla skådisar gav sitt absolut bästa för att detta skulle bli ett värdigt avslut till en av tidernas bästa trilogier.
Det fanns ett gäng scener där jag tappade hakan, varav en som fortfarande ger mig rysningar! *ryser av välbehag*.
Slutscenen måste nog vara bland dem mest känslofyllda jag har varit med om och en slutscen som jag inte alls var beredd på!

Detta följdes av applåder och busvisslingar från mig som folk sen hakade på!

 The Dark Knight var för mig tidernas bästa film som baseras på en Serietidningshjälte.

Men The Dark Knight Rises har tagit över den titeln med råge!

 6/5 i betyg av mig!
Annonser

Tårarna kunde inte sluta rinna. Utöya, ett år senare.

Attacken mot AUF var en attack mot Socialdemokratin och demokratins principer.

Det har nu gått ett år sedan dem fasanfulla händelserna vid regeringskvarteren i Oslo och på Utöya, ett år sedan den värsta terrorattacken i Europa sedan andra världskriget. Jag minns den dagen som om det vore igår, jag höll på att packa inför ett internationellt läger i Österrike med anordnat av IUSY med SSU.

Först greppade jag inte riktigt om själva omfattningen, när jag tillslut insåg att det var mina partikamrater inom AUF som hade råkat ut för en massmördare och terrorist då började tårarna rinna. Jag försökte att inbilla mig med att det inte hade hänt och att det är en mardröm.

Det var ingen mardröm: Det var verklighet.

Jag följde sedan nyhetsflödet resten av dagen, både på Twitter/Facebook och genom TV-rapportering. Sedan började min telefon ringa och det var ledsna och förstörda SSU:are som sökte tröst och dem hade då fått mitt nummer. Fick även massor med ledsna meddelanden på Facebook. Har aldrig känt mig så otillräckerlig.

Försökte sen att sova under natten, eftersom jag skulle till Österrike några dagar senare. Men jag kunde inte sova: Tårarna bara rann ner för kinderna och jag ställde frågan:

Hur kan en människa ha ett sånt hat gentemot Socialdemokratin och demokratins principer så att man väljer att mörda för sin sak?!

Har fortfarande inte fått något svar. Men en sak vet jag säkert: Han misslyckade med att splittra det norska samhället, tvärtom så har det norska folket blivit mer toleranta, fler har anslutit sig till dem politiska partierna och framförallt till AUF och Arbeiderpartiet.