Var är visionerna och den ideologiska debatten Stefan Löfven?

Jag har under de senaste månaderna följt valkampanjen i USA och specifikt demokraternas kandidat Bernie Sanders och jag insåg då en sak. Att man vågar prata om demokratisk socialism och dess betydelse för samhällsutvecklingen. Där vågar man idag prata om en höger och vänsterkonflikt, något jag tycker saknas i Sverige idag.

bernie-sanders

Mer progressiv än svensk socialdemokrati?

Det var länge sen jag kände entusiasm och engagemang när jag har lyssnat på företrädare från svensk socialdemokrati, dom enda som jag har fått en känsla av engagemang och entusiasm av är Annika Strandhäll, Margot Wallström och Jonas Sjöstedt. I övrigt känns svensk socialdemokrati allt för defensiv och på ett sätt ovan vid att nu ha regeringsmakten. Jag kan inte sluta att tänka tillbaka till Håkan Juholts installationstal och flera av hans anföranden i riksdagens kammare. Där fanns en glöd, en entusiasm och framförallt en tydlig ideologisk kompass.

Socialdemokraterna måste börja våga prata om ideologi, om politikens roll i samhället, om  en bred fördelningspolitik och om välfärdens utveckling. Svensk socialdemokrati kan inte förvänta sig att välfärden ska utveckla sig själv, vi måste stå i framkant och agitera för hur välfärden skall utvecklas:

  • Varför inte inklundera tandvården i sjukförsäkringen?
  • Börja testa oss på fri kollektivtrafik eller en lägre enhetstaxa i storstadsregionerna samt på landsbygden?
  • Argumentera starkt om 6 timmars arbetsdag?
  • Ta striden mot vinster i välfärden?

Detta är bara några förslag som är realistiska och som faller väl in i den socialdemokratiska idén om jämlikhet, solidaritet och frihet.

Det var inte pga förvaltning av det som redan var som Sverige blev ett av världens mest fria och välmående länder.

Det var pga en stark arbetarrörelse, framtidsvisioner och handlingskraft. 

Därför blir det lite tragiskt när man ser amerikansk politik vara mer progressiv än i Sverige.

Det är ganska sorgligt. 


Socialdemokraterna måste våga säga nej till skattesänkningar

Socialdemokraterna måste våga vara mer vänster. Vi ser hur riskkapitalister plockar ur vinster ur skolverksamheten, vi ser hur vanvården brer ut sig på privata äldreboenden som Attendo och Carema. Socialdemokraterna måste våga ryta till och säga: Nu är det nog!

Löfven måste ställa sig på gräsrötternas sida: Säga nej till sänkta skatter!

Löfven måste ställa sig på gräsrötternas sida: Säga nej till sänkta skatter! (Bild: Björn Lindgren/Scanpix)

Socialdemokraterna måste börja säga nej till detta vansinne och vara beredda på att argumentera för att höja skatten så att vi har råd att hålla välfärdssamhället flytande. Vi har inget att vinna på genom att gå i Moderaternas ledband. Vi måste våga säga nej till privatiserings- och skattesänkarivern.

Vi måste vara beredda på att kunna höja skatten, när det faktiskt är nödvändigt och idag är det mer nödvändigt än någonsin:

  • Sjuksköterskor som blir allt mer utslitna på sina arbetsplatser
  • En A-kassa som inte är tillförlitlig
  • En sjukförsäkring som folk inte kan lita på längre
  • Sjunkande skolresultat
  • Hög arbetslöshet

Ska socialdemokraterna vara ett riktigt alternativ mot Alliansen och Moderaterna så måste vi sluta acceptera Moderaternas reformer. Människor är smarta nog att skatter = välfärd och att låga skatter = sämre välfärd och fler avgifter. Ett jobbskatteavdrag på 300 kr betyder nada för en sjuksköterska om det betyder sämre arbetsvillkor och tuffare arbetsmiljö, samtidigt som höginkomsttagare tjänar mer på jobbskatteavdragen än låginkomsttagarna.

Socialdemokraterna måste lyssna till ”gräsrötterna och därför våga säga nej till sänkta skatter!

Lästips:


Att vara övertygad socialdemokrat, vad det betyder för mig.

Politiken är en del av min vardag, den följer mig ständigt. Jag följer bloggar, twitterkonton och läser ledarartiklar varje dag.

beautiful-red-rose

Det finns massor med fördomar om oss socialdemokrater, att vi är bakåtsträvare. Att vi är parti enbart för de svaga i samhället och inte de som har lyckats.

Att vara socialdemokrat för mig är att stå upp för människans lika rätt och värde. Oavsett hudfärg, läggning och etnicitet.

Att vara socialdemokrat för mig är tanken om ett solidariskt samhälle, där omtanke och solidaritet ska gå före egoism.

Att vara socialdemokrat för mig är tron på att vi tillsammans kan lösa samhällsproblem. Att ingenting är omöjligt.

Att vara socialdemokrat för mig är att vi inte ska lämna människor i sticket, att människor inte ska behöva hamna i fattigdom tack vare våra sociala och ekonomiska skyddsnät som Försörjningsstöd och A-kassa.

Att vara socialdemokrat för mig är att stå upp för en välfärd, där alla oavsett plånbok ska ha rätt till högkvalitativ vård, skola och äldreomsorg. Att vi solidariskt bidrar till detta.

Att vara socialdemokrat för mig är att stå upp mot rasism och främlingsfientlighet, att lösningen på alla samhällsproblem aldrig ska behöva vara att sparka ut människor och att hindra människor från att komma hit.

Att vara socialdemokrat för mig är att stå upp för den svenska modellen, där ingen ska behöva gå till en arbetsgivare och be om en lägre lön. Att vi istället höjer lönerna genom kollektivavtal fria från politikers händer.

Kände att jag behövde skriva av mig, men hoppas det var till någon nytta och inte bara en massa svammel.

Avslutar med ett av Palmes mest kända monologer:

http://www.youtube.com/watch?v=7V7IqUjFcoQ

Peace!


Jag tror på politikens roll i samhället, (S)-politik gör skillnad.

Socialdemokratin står för en stark välfärd. Det gör inte Reinfeldt.

En gång Socialdemokrat, alltid Socialdemokrat.

Jag är stolt över att vara en del av det parti som under ett århundrade har byggt upp detta land från att ha varit ett U-land till att bli ett av världens tryggaste länder. Jag är stolt över alla dem trygghetsreformer som (S) har drivit fram genom åren:

  • Allmän Rösträtt
  • 4 Veckors semester
  • Allmän Tjänstepension
  • 8 timmars arbetsdag
  • Fri sjukvård
  • Stark fackföreningsrörelse
  • Införandet av A-kassan

Detta är några reformer som vi i Sverige ska vara stolta över och som vi ska värna om. Därför får jag en dålig eftersmak i munnen när jag hör Reinfeldt säga att han värnar om den svenska modellen och den svenska välfärden. När hans parti under hela 1900-talet har motstridit sig alla sociala och demokratiska reformer.

Jag tillskillnad från Alliansen tror på politikens betydelse och jag tror på demokratins möjlighet att förändra saker i samhället. Att enbart stå och tro på marknadskrafterna är oerhört naivt att tro enligt mig. Det är genom fackföreningar, studiecirklar, repskapsmöten och möten med människor som vi tillsammans kan skapa förändrigar i samhället.

För att citera Olof Palme:

Politik är att vilja.

 

 

 

 


Partisympatiundersökningen från SCB kommer ge Kent Persson fortsatt huvudvärk.

Idag släppte ju SCB som bekant sin PSU där vi fick bekräftat att (S) ökar med nästan 10 procentenheter från katastrofsiffrorna i höstas samtidigt som (M) hamnar under 27%.

Några skäl till att (S) ökar så markant är nog det faktum att:

  • Vi nu har en ledning som inte håller på med krypskytte i massmedia och att vi är ute och pratar politik istället för personfrågor.
  • Vi har tagit tillbaka initiativet i politiken och får ibland Alliansen att framstå som opposition.
  • Vi har en förtroendeingivande partiledare som kan matcha sig med Reinfeldt.
  • Mediabevakningen kring välfärdens nedskärningar.

Några av skälen till att (M) minskar beror nog på att:

  • Saudiaffären.
  • Avhopp och avsked inom (M)-toppen.
  • Reinfeldts plumpa uttalanden om ”Etniska svenskar” och att vi inte har fattiga barn i Sverige.
  • Regeringens konstanta påhopp på oppositionen där dem påstår att vi inte är ett regeringsalternativ.
  • En allt mer splittrad regering där KD och C gång på gång ligger nere vid 4%-sträcket.

Man skall förstås inte dra allt för stora växlar när det gäller oppinionsundersökningar eftersom oppinionen kan svänga så himla fort, och att Socialdemokraterna ska fortsätta sitt korståg och en gång för alla ta tillbaka jobbfrågan från (M).

Kent Persson (M) säger följande till TT om siffrorna: ”- Vi måste öka takten, tempot och förnyelsen.” 

Ett typiskt uttalande från ”floskelministern” Kent Persson som visar tecken på att nervositeten ökar i det moderata lägret.

Att KD dessutom hamnade under 4%-spärren var en lågoddsare, även om det är två år kvar till valet så ser jag det som hyffsat realistiskt att KD åker ur riksdagen.

Läs om undersökningen här: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____336049.aspx och http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14925451.ab

Andra som bloggat om ämnet: http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2012/06/visst-chanserna-att-ta-hem-matchen-ar.html http://monicagreen.webblogg.se/2012/june/borgarna-ar-rokta-not.html


Oppinionsundersökning, M fortsätter att tappa och S ökar.

Även om ökningen för Socialdemokraterna inte är lika signifikant som tidigare så är det ändå glädjande att se dagens oppinionssiffror där (S) ökar med 0,7 procentenheter till 36,3% och (M) tappar 1,2 Procentenheter till 28,9% vilket är deras lägsta nivå sedan mars 2o10.

Att KD hamnar under 4%-spärren är i sig ingen nyhet längre.

Läs hela undersökningen här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5133631

Moderaterna bör nu ha skäl till att vara oroliga då deras siffror har sjunkit stadigt sedan Stefan Löfven tog över som partiledare, deras nervositet har visat sig i flera former:

  • Sofia Arkelsten blev petad från posten som partisekreterare.
  • Regeringens agerande under ”Saudigate”.
  • Utnämnandet av den tidigare Örebromoderaten Kent Persson till Partisekreterare.
  • Att Socialdemokraterna har ”tagit tillbaka” Jobbfrågan.
  • Att dem återigen tar tillbaka ”Propagandaministern” Per Schlingmann till partiet.
  • Statsministerns vana att hela tiden omdefiniera saker så som massarbetslösheten och Barnfattigdomen.

Jag skulle kunna hålla på länge till men slutar där, men you get the picture.

Morgondagen kommer bli intressant då SCB släpper sin årliga partiväljarundersökning och man kan bara spekulera hur den kommer se ut. En lågoddsare är att (S) är största partiet, resten kan man bara som sagt spekulera om.

Lästips om ämnet: http://peterlandersson.blogspot.se/2012/06/stabilt-underlage-for.html


Är du arbetslös eller sjuk, be anhöriga om stöd, säger Reinfeldt.

Att trygghetssystemet håller på att kollapsa det vet vi om, vi vet att statsministern är väl medveten om det och han beskyller gång på gång Socialdemokraterna och påstår att vi står för en såkallad ”Bidragslinje” vilket är struntprat.

Nu anser Statsministern i en intervju med SvD: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fem-ar-med-alliansen-reinfeldtintervju_6566059.svd att om man blir arbetslös eller sjuk så ska personens anhöriga bidra ekonomiskt.

Jag citerar en bit av intervjun:

”Hur ska de försörja sig nu när krisen står för dörren?

– Det är ett skäl till att vi ibland talar om ett obligatorium för att få det heltäckande. Men det som händer är att människor hittar andra grunder för sin försörjning om det inte blir genom a-kassan.

Hur menar du?

Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor. Men den här situationen är inte ny medoss.”

Reinfeldt vill alltså att anhöriga ska bidra ekonomiskt och att på sikt göra A-kassan obligatorisk, vilket i sig skulle bli katastrofalt för den svenska fackföreningsrörelsen.

När han säger att han värnar om den svenska välfärdsmodellen  så är det bara skitsnack, han är väl medveten om att människor kastas ut i utanförskap när man utförsäkras från A-kassan och Sjukförsäkringen.

 

 


Medveten försämring av Socialförsäkringarna från Regeringen.

Trots att Regeringen förnekar det som har det idag presenterats en rapport på http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-faller-i-trygghetsligan_7215601.svd där det står att Sverige nu ligger under OECD snittet jämfört med 2005 då Sverige hade näst högst A-kassa i världen.

Hur kunde det bli så här fel?

Alliansregeringen är ett svar, Reinfeldts avsky mot sjuka och arbetslösa är ett svar, den misslyckade ”Arbetslinjen” är ett svar.

Vad jag inte förstår heller är hur Reinfeldt och Borg beskyllde den dåvarande S-regeringen 2006 att det rådde massarbetslöshet med arbetslöshetssiffror på 6%.

Idag är det närmare 8%, men det anses tydligen inte som massarbetslöshet enligt Borg och Reinfeldt.

Vad har Alliansen haft för lösningar?

  • Sänkt arbetsgivaravgift som enligt regeringens egna experter har varit närmast verkningslösa.
  • Sänkt Restaurangmoms som enligt Finanspolitiska Rådet har dömt ut som verkningslösa.

Vad vill då Socialdemokraterna göra?

  • Vi vill göra riktade satsningar direkt till ungdomar som saknar Gymnasiekompetens med ett såkallat ”Utbildningskontrakt” där individen erbjuds: Traineeplatser, praktik, kombinerad praktik och gymnasieutbildning.
  • Vi vill ha mer dialog mellan Svenskt näringsliv och Staten vilket saknas idag.
  • Utbyggnad utav infrastruktur såsom Järnvägar, vägar, bostäder med mera.

Det här är några av förslagen, men det är givetvis inte hela svaret. Mer svar kommer att levereras i och med Höstbudgeten.


Socialdemokratins förnyelse, lära sig av historien?

Den svenska arbetarrörelsen kom till efter en tid då rika industriägare drog nytta av inflyttade bönder som sökte nya mål genom att söka arbete i den lokala fabriken, genom detta såg fabriksägarna att man kunde känna pengar på democh gjorde så att arbetarna jobbade efter nästintill slavlöner och de flesta av dessa arbetare dog i förtid tack vare undermålig arbetsmiljö. Sjukförsäkring fanns inte och A-kassan var inte uppfunnen, men 1881 så kom August Palm tillbaka till sverige efter några år ute i europa med en ny företeelse: demokratisk socialism eller socialdemokrati.

Detta var en motreaktion mot den feodala och borgerliga synen som hade präglat Sverige i århundraden i form av en ideologi som inte satte den enskilde människan i fokus, utan genom att sätta kollektivet i fokus: alltså hur kan gemene man bidra till att andra inklusive en själv kan få ett bättre och drägligare liv?

Svaret på frågan är egentligen flera svar:

  • införandet av 8 timmars arbetsdag
  • allmän rösträtt
  • kvinnlig rösträtt
  • Införandet av ATP
  • Allmän sjukförsäkring
  • Arbetslöshetsförsäkringen (A-kassan)
  • 4 veckors semester
  • Skattefinansierad välfärd
  • Fria skolmåltider
  • Bostadsbidrag osv.

Listan kan göras lång på saker som socialdemokratin har uträttat i vårat land, det moderata samlingspartiet har motsatt sig i alla dessa frågor:

Var vill jag komma med detta långa utlägg?

Jo, jag tror sverige befinner sig i samma situation som landet befann sig i på slutet av 1800-talet där Socialdemokratin agerade som motpol och visade att ett annat Sverige var möjligt och Socialdemokraterna blev ett statsbärande parti med stora politiker som:

  • Hjalmar Branting
  • Tage Erlander
  • Gunnar Sträng
  • Per Albin Hansson
  • Olof Palme
  • Göran Persson

Samt många fler visionärer som har format det land som sakta men säkert vittrar sönder i det kalla, bakåtsträvande och moderata styre som leds av en statsminister som har ett enda mål med Sverige:

Att återgå till 1800-talets Sverige!


Almedalsveckan, ett politiskt jippo

Då var det dags för det årliga eventet: Almedalsveckan på Gotland. Jag personligen har ingen möjlighet att delta så jag kommer granska det på distans, jag kommer uppdatera lite då och då under veckans gång så håll till godo!