LO vill se höjd A-kassa – men Moderaterna sänker hellre skatten för höginkomsttagare

A-kassa

En stark A-kassa är något som alla vinner på. Det ökar möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden och det ger trygghet för människor som står mellan två arbeten. Detta förstår LO-förbundet och skriver på DN-debatt om vikten av att återupprätta en stark A-kassa:

90 procent av lönen. Arbetslöshetsförsäkringen är körd i botten, ersättningen är för låg och allt för få omfattas. Vårt nya förslag innebär takhöjningar i tre steg från januari 2014. Målet är att de allra flesta löntagare ska få 90 procent av sin lön i ersättning vid arbetslöshet, skriver ledande företrädare för LO.

Den 1 september 2013 träder nya regler för arbetssökande med a-kasseersättning i kraft. Regeringen stramar upp kraven på de arbetssökande och skärper samtidigt kontrollen och inför fler sanktioner.

Väl utformade regler för krav, kontroll och sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen gör försäkringen stabil. Det är nyckeln till att de allra flesta av oss är villiga att bidra till den, trots att vi kanske inte drabbas av arbetslöshet.

Men att som regeringen kombinera fler krav, mer kontroll och fler sanktioner med dagens låga ersättning finns det mycket starka skäl att ifrågasätta. Det finns en gräns för hur mycket varje arbetssökande själv kan göra för att ta sig ur arbetslöshet. Regeringen vältrar trots det över alltmer ansvar för ett komplext samhällsproblem som arbetslöshet på enskilda individer.

Dessutom så påpekar LO att det inte finns någon forskning som hävdar att sysselsättningen skulle minska med högre A-kassa.

Forskningen visar att låg ersättning eller hög ersättning i kombination med krav, kontroll och sanktioner ger likvärdiga effekter på arbetslöshetstider. Regeringen kan inte förvänta sig dubbel effekt av låg ersättning och fler krav, kontroll och sanktioner.

 

Samtidigt idag så har Elisabeth Svantesson (M), ordförande i arbetsmarknadsutskottet yttrat sig till Dagens Arena om LO:s krav:

– Regeringen tycker det är bra att många är engagerade i frågan, däribland LO och TCO som har kommit med olika förslag på hur a-kassan kan förändras, säger moderaten Elisabeth Svantesson.
– Men vi tror inte på en höjning av taket eftersom det riskerar att hota jobben, och det är inte vad Sverige behöver i nuläget.

Dessutom hävdar hon att regeringen har gjort den bedömningen att det är viktigare med skattesänkningar för dem redan bäst ställda än att justera upp A-kassan till dagens lönenivåer:

I dag försäkras bara löner upp till 18 700 kronor, vilket innebär att endast en av tio  får ut 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Hur försvarar du det?
– Regeringen gör den bedömning att det är viktigare att de som jobbar får lägre skatt än att de som inte jobbar får en högre ersättning.

Vad man kan se tydligt i intervjun med Svantesson är att regeringen hellre sänker skatter för dem som redan har det bra än att fixa A-kassan som är i akut behov av en höjning! Idag får endast 1 av 10 rätt till full ersättning och det är skandal, den svenska A-kassan som har varit känd som en av de tryggaste arbetslöshetsförsäkringarna bland OECD-länderna har istället blivit en av OECD-ländernas sämsta.

Sverige förtjänar en trygg och stabil A-kassa! 

Annonser

Jobbpakten & arbetslinjen spricker, och Reinfeldt har haft bättre dagar.

Den här dagen har nog inte varit höjdpunkten i statsministerns politiska karriär. Det började med att han kom med förslaget om att införa utegångsförbud för tonåringar som har begått brott. Sen fortsatte dagen med att han kritiserade ÖB och kallade försvarsmakten för ett särintresse.

För ett par timmar sen så kom nådastöten. Regeringens jobbsatsning ”Jobbpakten” som lanserades under Almedalen 2012 har nämligen strandat efter att Svenskt Näringsliv har dragit sig ur förhandlingarna.

”Pakten skulle bygga på att unga under 25 år skulle komma in på arbetsmarknaden via yrkesintroduktion. De skulle jobba och få lön 75 procent av tiden, medan resten ägnas åt utbildning där staten skjuter till pengar till handledarstöd.

Men det blir ingen jobbpakt. I morse ringde Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström till LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Stort missnöje

– Urban ringde mig i morse och sa att de inte var intresserade av att gå med i jobbpakten under de här premisserna som vi talat om. Jag blev väldigt förvånad. Han tyckte vi skulle ingå jobbpakt och gå med på förändringar i lagstiftningen om arbetsrätten. Men man kan inte få allt man vill, så fungerar det inte, säger Thorwaldsson.

Enligt uppgifter till Aftonbladet har det den senaste tiden funnits ett stort missnöje inom Svenskt Näringsliv. Källor har berättat att man tyckt att LO har krävt alldeles för mycket och fokuserat för lite på ungdomsarbetslösheten.”

 

Jobbpakten var ett av regeringens prestige-projekt och tackvare att Svenskt Näringslivs ovilja att ta ansvar för jobben utan att varje gång behöva ställa hårda krav på att försämra anställningsvillkoren och försämra LAS.

Beklagligt att varken Svenskt Näringsliv och Regeringen inte ser problemet med den skyhöga ungdomsarbetslösheten.

Nu när Jobbpakten visar sig vara ett fiasko, sänkningen av krogmomsen inte har visat önskvärd effekt och när antalet nya Fas 3-deltagare ökar i allt snabbare takt så har det visat sig att Regeringens såkallade ”Arbetslinje” har havererat.

Reinfeldt har haft bättre dagar.

Lästips:

 


LO vill ha ny bolagsform för välfärdsföretag

Tobias Baudin och LO går nu fram och presenterar förslag på hur man begränsar vinsterna i välfärden.

Tobias Baudin och LO går nu fram och presenterar förslag på hur man begränsar vinsterna i välfärden.

Välfärdsfrågan är en viktig fråga för mig. Det är något som rör oss alla, ung som gammal. Därför är det glädjande att LO idag har kommit ut med skarpa förslag om hur man kan begränsa vinsterna i välfärden. Så här skriver LO på DN’s debattsida:

1. Välfärden måste ha tillräckliga resurser. Ständiga besparingar inom skola, vård och omsorg har försämrat tillgängligheten och kvaliteten så till den grad att det i dag går ut över sysselsättning och jämställdhet. En välfärd som fungerar gör det möjligt att arbeta, inte minst för kvinnor. En generell välfärd med tillräckliga resurser är produktiv. Den stimulerar tillväxt och sysselsättning, höjer utbildningsnivån, tryggar folkhälsan och ökar konkurrenskraften. Det är vad Sverige behöver. Därför behövs nya välfärdsinvesteringar.

2. Bemannings- och utbildningskrav begränsar vinstdriften. LO vill se väl definierade kvalitetskrav för respektive välfärdssektor. Kraven bör tas fram av ansvarig tillsynsmyndighet. Personalen är välfärdens viktigaste kvalitetsfaktor. Därför ska kvalitetskraven också omfatta faktorer som bemanning, arbetsvillkor och utbildning. Självklart ska meddelarskydd och offentlighetsprincip gälla i all skattefinansierad välfärdsverksamhet, även privat driven. En utredning bör tillsättas för att säkerställa tillsynen. 3. Samhällsbolag för en ickevinst-princip i välfärden. Åtta av tio svenskar vill att skattepengar avsedda för välfärd ska gå till välfärd, och att eventuella vinster ska återinvesteras i verksamheten. Aktiebolagslagen möjliggör redan i dag så kallade SVB-bolag, aktiebolag med särskild vinstbegränsning. LO föreslår att reglerna för SVB-bolag utvecklas med en princip om allmännytta, i den nya bolagsformen Samhällsbolag. I Samhällsbolagen begränsas vinstuttag och värdeöverföringar till motsvarande statslåneräntan plus en procent på det totala kapitalet. Vi föreslår att offentligt finansierad privat välfärdsverksamhet som huvudregel ska utföras av samhällsbolag eller ickevinst-aktörer.

Jag tycker detta är bra och tydliga förslag, jag tycker verkligen att ska man prompt gå in och tjäna pengar i välfärden så är man i fel bransch. Ska man starta verksamhet i välfärden så måste människointresset alltid komma i första hand. Ett vanligt argument är att alla som jobbar inom välfärden blir av med sina jobb. Det är bara skrämselpropaganda, de anställda byter bara uppdragsgivare och stannar allt som oftast kvar på samma arbetsplats fast med en annan huvudman. I välfärden skall människointresset alltid gå före vinstintresset. Lästips: