Därför är jag Socialdemokrat

Ibland när man känner sig lite nere och dem gånger man känner att glöden håller på att fallna, då brukar jag alltid gå tillbaka till det ”tal” som Olof Palme hade i en partiledardebatt under valrörelsen 1982 och den lyder som följer:

”Jag är en demokratisk socialist med stolthet och med glädje.

Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika, när jag
for runt och såg en på sätt och vis ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta Staterna, när jag som ung kom öga mot
öga med kommunismens ofrihet och förtryck och människoförföljelse i kommuniststaterna. När jag kom till
nazisternas koncentrationsläger och såg dödslistorna på socialdemokrater och fackföreningsmän.

Jag blev det när jag fick klart för mig att det var socialdemokratin som bröt marken för demokratin i Sverige, när jag
fick klart för mig att det var socialdemokratin som lyft landet ur fattigdom och arbetslöshet med 30-talets krispolitik.
När jag själv fick vara med och arbeta för ATP och fick möta de privilegierades socialistkampanjer när vanliga
löntagare ville trygga sin ålderdom, det var det ni höll på med då.

Jag blev det under många år av samarbete med Tage Erlander då jag lärde mig vad demokrati och humanism är och
med nära vänner som Willy Brant, Bruno Kreisky och Tryggve Bratteli, som riskerade livet i kampen för
människovärdet. Men viktigare är att jag bestyrks i min övertygelse när jag ser ut i världen, när jag ser krigen och
kapprustningen och massarbetslösheten och klyftorna mellan människor.

Jag bestyrks i min övertygelse när jag i vårt eget land ser orättvisorna öka, arbetslösheten tillta, spekulation och
fiffel gripa omkring sig. När jag ser hur högerpolitiken i land efter land driver ut människor i arbetslöshet, slår
sönder tryggheten men ändå inte löser de ekonomiska problemen. När jag ser in i den framtid de borgerliga tydligen
har att erbjuda där löntagarna ska bli fattigare och de rika rikare, där den social tryggheten blir bräckligare och
lyxbåtarna fler, där solidariteten blir svagare och egoismen starkare, där de starka kan ta för sig och de svaga får ta
skeden i vacker hand.

Visst är jag en demokratisk socialist. Jag är det med stolthet över vad denna demokratiska socialism har uträttat i
vårt land, jag är det med glädje för jag vet att vi har viktiga arbetsuppgifter framför oss efter det borgerliga
vanstyret. Och med tillförsikt, för nu vet människorna vad som händer med jobben och tryggheten och stabiliteten
när högerkrafterna har ansvaret.

Jag är det på sätt och vis med ett roat leende för jag vet att den moderna svenska historien är full med värdefulla
reformer som ni har skildrat som elak socialism men sedan slåss ni om att få äran av reformerna när människorna
fått erfarenhet av vad den betyder.

Visst är jag demokratisk socialist; som Branting, när han genomförde rösträtten; som Per-Albin när han bekämpade
arbetslösheten på 30-talet och talade om Folkhemmet; som Erlander när han byggde ut den sociala tryggheten och
ATP. Det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan.”

 

Dessa bevingade ord kommer troligtvis att finnas med i den nya filmen om Palme som jag förhoppningsvis ska se i helgen. Detta är ord som även passar i dagens Sverige:

Då som nu så hade Sverige: hög arbetslöshet, en borgerlig regering och ökande klyftor.  Det gäller för oss Socialdemokrater att nu kraftsamla för det viktigaste valet på flera decennier.

Sverige och den svenska befolkningen vill inte ha en tredje mandatperiod av borgare.

Dem vill ha jämlikhet, solidaritet och frihet; dem vill ha Socialdemokrati.

Lästips:

 

Annonser

One Comment on “Därför är jag Socialdemokrat”

  1. bograhn skriver:

    Det är intressant att så många sossar talar om gamla tiders män (och en del kvinnor). Det senaste året har det ökat markant på S olika bloggar. Särskilt sen Stefan L valdes. Det tycks finnas en tro att om S går retro så skall 60-talets blomstrande land återuppstå. Palme, Branting, Erlander m fl. Men tyvärr så ser jag inte nån kopa av dom i S ledning. När man ser en gruppbild av dem idag 2012 så ser det bara grått och trist ut. Det är en närmast viskande grupp personer. Ingen stark personlighet i sikte.
    http://www.nsd.se/inc/imagehandler.ashx?id=6803032&height=312&width=468&quality=high
    Jag har växt upp omringad av sossar. Hela min släkt var s-medlemmar. Mostrar och morbröder som vi umgicks mycket med och mina kusiner. Det var ständiga politiska diskussioner, S-märken på bilarna, dekaler och S-rosor. Det fanns inget annat. Jag lyckades ta mig ur detta i sena tonåren. Nu är jag opolitisk och tar ställning i varje fråga för sig.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s